Begreppet hänvisar till det intersektionella nät- verk av maktaxlar i samhället ( kring genus, klass, etnicitet, sexuell preferens, nationalitet etc) som producerar social

Titel: Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i genusvetenskap ; Förlag: Nationella sekretariatet för Genusforskning; Upplaga: Senaste upplagan; Författare/red: Mattsson, Katarina; Titel: Genus och vithet i den intersektionella vändningen; Ort: London; Förlag: Tidskrift för genusvetenskap; Upplaga: nr 1-2 2010. Författare/red: Sohl, Lena; Titel: Att veta sin klass

Ingår i: Tidskrift för genusvetenskap. - 1654-5443. ; 2010:1-2, s. Genus och vithet i den intersektionella vändningen för kritiska vithetsstudier i såväl svensk genusforskning som i vidare feministiska debatter och arenor.

Genus och vithet i den intersektionella vändningen

[3] Katarina Matsson, ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen”, Tidskrift för genusvetenskap, nr 1-2, 2010, tema Vithet, s 10. [4] Irene Molina, ”Om 2.1 KONSTRUKTIONEN AV GENUS OCH FEMININITET I SKOLAN. “Genus och vithet i den intersektionella vändningen” i Tidskrift för genusvetenskap, 1(2), s. Open Journal Systems · Hjälp. Användare. Användarnamn.

Kursen vänder sig till dig som är intresserad av samtida feministisk forskningsdebatt samt hur genus är relaterat till andra sociala dimensioner och livslinjer. Kursen ger grundläggande kunskaper om hur genus interagerar med andra sociala maktrelationer så som ålder, sexualitet, etnicitet och klass samt vilka konsekvenser detta får i relation till människors livsvillkor i det moderna samhället.

Genus och vithet i den intersektionella vändningen: PDF: vithet & maskulinitet i två berättelser om transsexuella patientskap Om föreställd vithet Queerstudier i Usa – och i Sverige/KVT nr 1 1998 Eva Borgström. Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen/KVT nr 1 2003 Nina Lykke. Genus och vithet i den intersektionella vändningen/TGV nr 1–2 2010 Katarina Mattsson ”Jag gör henne bara en tjänst.”/TGV nr 4 2014 Denise Malmberg Nedan kommer jag att återge och analysera hur Katarina Mattsson, Ruth Frankenberg och Raka Shome utifrån Katarina Mattsons text ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen” förhåller sig bland annat till begreppen vithet, vit femininitet samt vita kvinnors både-och-position i en rasifierad nation. Vithet – en Mattson, Katarina (2010).

Tema: Vithet UR INNEHÅLLET: Katarina Mattsson: Genus och vithet i den intersektionella vändningen * Catrin Lundström: Transnationell vithet – Svenska

2010:1-2, s 6-22 Nedan kommer jag att återge och analysera hur Katarina Mattsson, Ruth Frankenberg och Raka Shome utifrån Katarina Mattsons text ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen” förhåller sig bland annat till begreppen vithet, vit femininitet samt vita kvinnors både-och-position i en rasifierad nation. Vithet – en ”förgivettagen dimension i de internationella skönhetstävlingarnas där ”universella” skönhetsstandarder och kvinnlighetsideal, som genom sina kloner av Mattson, Katarina (2010). Genus och vithet i den intersektionella vändningen. Tidskrift för Genusvetenskap, 1-2, 6-22.

Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1988:3 s. 49-63 Mattsson, Katarina (2010) 'Vithet och den intersektionella vändningen' Tidskrift för Genusvetenskap, 15 s ; Hirdman underscores their unique structuring abilities: they make sense.
Momsfria intäkter skatteverket

Pages: 10. Mattsson, Katarina. (2010). "Genus och vithet i den intersektionella vändningen". Tidskrift för genusvetenskap.

Problem och möjligheter. Reframing civil society from gender perspectives: A model of a multi-layered seamless world. European Institute for Gender Equality.
Kommunen trollhättan öppettider

kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas. Nyckelord: interkulturell pedagogik, monokulturell norm, enspråkig norm, ras, rasifiering, rasism, vithet, vithetens hegemoni, SVA

Tidskrift för genusvetenskap 1(2). Mosse, George L. 1996: The image of man: the creation of modern masculinity. Queerstudier i Usa – och i Sverige/KVT nr 1 1998 Eva Borgström. Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen/KVT nr 1 2003 Nina Lykke.

Lediga jobb enköping kommun

11 jun 2020 Mattsson, Katarina (2010) ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen,”. Tidskrift för genusvetenskap, 12: 622 (17 s). Mulvey, Laura

”Crowning Miss Sweden.

Hill, Helena (2010) ’En riktigrevolutionär: Klass, kön och politiskt motstånd i den svenska 68-vänstern’ Norma 2:115-130= 15 s Mattsson, Katarina (2010) ’Vithet och den intersektionella vändningen’ Tidskrift för Genusvetenskap, 15 s. Sandberg, Linn (2012) ’Bortom ståndet, närmare beröringen’ Tidskrift för genusvetenskap 61-85.

2010, nr. 1-2. s. 5-22.

Kom ihåg mig.